Nostalgibloggen

Adrenalinrushen tog tag i mig som en storm när mina små gröngråblås blick landade på följande:

Ser ni?

Känner ni?

Vågar ni?

JAAAAAAAA!!!

Tutti Frutti har för mig nästan spelat samma roll i min uppväxt som pyramidformade trip-burkar.

Kommer ni ihåg känslan i barndomen när man noga planerade vilken figur man skulle ta som nästa? Kanske fjärilen? Kanske snigeln? Eller skulle det såra grodans känslor? Och askarna! Nu är mina fingrar litet för stora. Men om jag bara för en endaste minut kunde återfå mina barnsligt knubbiga men ändå nätta fingrar! O känslan av att omfamnas av asken då man utforskar askens innehåll.

Jag känner mig lite överväldigad och mycket tillfreds med världen just nu. Lite mållös till och med. Jag har studerat askarna i 3-4 timmar nu, men ännu inte öppnat en enda. Helst av allt vill jag bara bädda ner dem i vadd och beskydda dem från allt ont.

Tutti Frutti, and Liberty and Justice for all.
Fred över och ut, roger.